Anslående anslag – The Wild Angels (1966)

Att i stillhet betrakta relationen mellan olika bilder och dess innehåll avslöjar rikedomen som finns att upptäcka i enstaka och isolerade instanser, vilket i sin tur kan öka förståelsen inte bara för filmen i fråga, utan också för hur bilder fungerar i andra sammanhang. Ofta kan det vara befriande att begränsa sig till kortare utdrag ur en film i sin närläsning och eftersom anslaget är en central del av en films dramaturgi tänkte jag i denna serie av inlägg ägna mig åt att titta närmare på inledningen i olika filmer som av ett eller annat själ har fångat mitt intresse. 

Roger Corman – känd som inte bara kungen av b-film, utan också som mannen som utgjorde början av karriären för många kända profiler inom film – regisserade 1966 en nihilistisk film vid namn The Wild Angels som, med Peter Fonda och Nancy Sinatra i huvudrollerna, handlar om Hells Angels. Det stora fokuset på motorcyklar, frihet, psykadelisk rock och droger gör det enkelt att se kopplingarna till Easy Rider (Dennis Hopper, 1969), även den med Fonda i huvudrollen. Filmen i sig är medioker och är inte i närheten av Hoppers film, men inledningen tål att tittas närmare på.

Ett av filmens centrala teman är, som tidigare nämnts, frihet, vilket uttrycks mycket tydligt med en gång. Det första man slås av är staketet som i det här bildutsnittet skildrar ett slags fångenskap – den amerikanska medelklassen. Dessutom har vi barnen som i sin tur sitter inspärrade i ännu en bur. Det är huvudsakligen en tanke om att medelklasslivet är en fångenskap som man försätts i redan som barn; först bokstavligt talat (buren), sedan, i takt med att man blir äldre, bildligt (staketet).

Den bildliga fångenskapen finns det dock möjlighet att undkomma, vilket är vad som sker när ett äldre barn på en trehjuling lämnar det tydligt avgränsade och säkra hemmet, och därmed också kärnfamiljen som huserar där.

Modern får panik över att barnet har lämnat tryggheten bakom sig och rusar efter honom.

Plötsligt kommer en motorcyel in i bild och modern hinner ifatt barnet. Hon skäller ut honom och säger att så får han aldrig göra igen. Med lätt avsmak tittar hon kort på föraren innan hon vänder om med barnet.

Det klipps till en bild på Peter Fonda som släcker sin cigarett…

för att sedan passera mamman och sonen när han åker iväg.

Därefter återvänder de till fångenskapen i den amerikanska kärnfamiljen. Det bildliga gallret är tillbaka – ordningen är återställd.

Dessa bilder utgör alltså de första minuterna av filmen. Det börjar med tryggheten och fångenskapen i den amerikanska kärnfamiljen, där pojkens utflykt på cykel symboliserar ett försök att bryta sig fri, vilket misslyckas. Peter Fonda representerar i sin tur precis vad pojken eftersträvar, nämligen en ”fri” man; någon som har lyckats överge det som han vill överge. Kopplingen blir förstås ännu starkare eftersom både Fonda och pojken sitter på varsitt fordon; kanske är det en symbolisk koppling där Fonda representerar pojkens framtid; kanske är det bara, eftersom fordon (oavsett slag) är en tacksam symbol på grund av dess konnotationer till förflyttning (huvudsakligen kroppslig, men i det här fallet även själslig), en symbol för viljan att bryta sig loss. När Fonda sedan passerar modern och sonen på gatan blir inte bara hans frihet tydligare, utan också skillnaden emellan de två världarna, emedan modern och sonen återvänder till huset för att återigen placera sig själva i det bildliga fängelset.

// Jack Brånfelt

Taggar:, , , , , , , , , ,

4 responses to “Anslående anslag – The Wild Angels (1966)”

  1. filipakerman says :

    I ett såpass talande anslag representerar motorcykeln kanske hela staternas förutspådda framtid (med tanke på filmens årgång)? Det känns som en tråd man kan spinna vidare på…

    • jackbranfelt says :

      Ja, det har du helt rätt i. Jag undrar om Cormans övriga filmer är lika den här. Filmen kändes mer intelligent och uttänkt än jag förväntade mig, men det kanske inte är särskilt oväntat ändå, med tanke på att han distribuerade och gillade arthouse-film.

  2. robertsvensson says :

    Grymt bra blogg och kul att det verkar vara lite mer inlägg på gång nu. Jag läser allt ni skriver.

    ”Emedan” är däremot synonymt med ”eftersom” och har inget att göra med ”medan”, som jag tror Jack menar. Annars väldigt bra inlägg, Jack!

    • jackbranfelt says :

      Tack för kommentaren och de väldigt värmande orden! Förhoppningsvis ska vi komma med nya inlägg i en stadig takt framöver. Det är i alla fall mitt mål. Om inte annat lär det ta fart när Stockholm Filmfestival närmar sig.

      Och tack för kommentaren kring ”emedan”, det känns som ett fel jag kan ha gjort ett tag. Jag ska lägga det på minnet och när jag får tid över ska jag rätta till mina tidigare inlägg!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: